I hörnet Timmermansgatan - Sankt Paulsgatan på Södermalm i Stockholm ska anläggas en ny park.  Inför detta har en förundersökning genomförts av de lämningar som finns kvar av det gamla Södermalm, från 1600- och 1700-talen. Eftersom inga arkeologiska undersökningar har gjorts här tidigare, så saknas mycket kunskap om denna del av Stockholms äldre historia.


Den äldsta kartan som visar bebyggelse på tomten är från år 1855. Ett gavelhus i hörnet Timmermansgatan-S:t Paulsgatan finns då utritat, och samma hus finns även kvar på en senare karta från år 1885 (fig. 1 nedan). På denna senare karta syns också ytterligare byggnader, som vi nu funnit resterna av. Under dessa lämningar har också hittats  spår av äldre bebyggelse och stenläggningar.

Under stormaktstiden ökade Stockholms befolkning kraftigt. Ett behov uppstod då att bättre reglera hus och gator, och på Södermalm skedde detta från och med 1640-talet. Fortfarande på 1650-talet dominerade träbebyggelsen stort men stenhus blev allt vanligare under loppet av 1600-talets andra hälft.

 

Den som på 1600-talet ville bo på Södermalm kunde antingen köpa en tomträtt av staden, hyra en tomt av staden eller hyra “i andra hand”. En skriftlig uppgift från 1670-talet berättar att den yta som nu undersöks då var uppdelad i två tomter som båda gränsade mot Timmermansgatan. På den norra tomten ska ha funnits en så kallad malmgård med tillhörande trädgård. Malmgårdar började uppföras i Stockholm under 1600-talet som ett slags sommarhus för mer bemedlade familjer som hade sina egentliga bostäder inne i dagens Gamla stan. Malmgårdarna var under 1600-talet ofta byggda i trä. Eftersom de var tänkta att bara användas under sommarhalvåret var många av dem oisolerade. Den italienske filosofen och konstnären Lorenzo Magalotti vistades i Stockholm år 1674, och tecknade då beskrivande miljöbilder. En av hans teckningar föreställer byggandet (eller nedmonteringen) av ett typiskt dåtida timmerhus (fig. 2). Kanske såg malmgården i kvarteret Rosendal liknande ut?

I arkiven finns också en ritning från år 1736 på ett hus från Rosendal (fig. 3). Husets fasad ska ha varit vänt mot Timmermansgatan men var inom kvarteret huset låg är i nuläget inte klarlagt. Oavsett är ritningen intressant då den ger oss en bild av hur bebyggelsen inom undersökningsområdet kan ha sett  ut under 1700-talet. Från 1700-talet och senare har vi också hittat föremål som visar att platsen från och med då användes för olika former av hantverk och tillverkning. Bland annat låg här ett bryggeri och en sockerfabrik.

En fullständig rapport med resultaten från förundersökningen hittar du här: Rosendal mindre, Uppdrag arkeologi rapport 2019/21

Kvarteret Rosendal mindre

© Uppdrag arkeologi 2020